1. En koldioxidbudget visar hur mycket utsläppsutrymme kommunen har och hur snabbt minskningarna måste ske för att budgeten inte ska överskridas. Modellen är framtagen av forskare på Uppsala universitet och utgår från Parisavtalets 1,5-gradersmål. (Mer info Klimatsekretariatet ) Ska ni verka för att kommunen tar fram en koldioxidbudget?	JA	JA*	NEJ*	VET EJ*	VET EJ*	JA	JA*	JA*
2. För en kommun är drift och uppvärmning av fastigheter ofta en signifikant källa till utsläpp. Där kan man sätta ett konkret mål. Vill ni att kommunen ska gå över till förnybar energi för uppvärmning och drift av alla kommunala fastigheter?	JA	JA*	NEJ*	NEJ*	JA*	NEJ*	JA*	JA*
3. Kommunen skulle även kunna bidra till produktion av miljövänlig el. Mycket nytt byggs nu i Kiruna, och kommunen skulle kunna vara ett föredöme. Vill ni att kommunen snarast investerar i egenproducerad elkraft via solpaneler på kommunala fastigheter?	VET EJ*	JA	NEJ*	JA*	JA	JA	JA*	JA*
4. Transporter står för mycket av koldioxidutsläppen. Kiruna är en stor kommun, mycket finns att vinna om man kan underlätta miljövänliga transporter mellan och inom byarna och centralorten. Vill ni anta en framkomlighetsstrategi i kommunen som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik framför privatbilism inom stan och mellan byarna?	JA*	JA*	NEJ*	NEJ*	JA*	JA	JA*	JA*
5. Kommunen kan vara ett föredöme i sina transporter. Koldioxidfria transporter skulle passa en framtidsstad som Kiruna. Vill ni anta ett mål om att koldioxidutsläppen från kommunala transporter ska vara nära noll år 2030?	JA	JA*	NEJ*	JA*	JA	JA	JA*	VET EJ*
6. Mycket av en medborgares koldioxidutsläpp sker genom offentliga tjänster man betalar för via skattsedeln. Mycket måste därför göras på kommunal och statlig sida för att koldioxidutsläppen i Sverige ska minska. I en kommun kan man t ex försöka minska miljöbelastningen från fordonsinköp, maskininvesteringar, byggnationer, måltider. Vill ni att kommunala upphandlingar skall ställa stora krav på hållbarhet och minskade utsläpp av växthusgaser?	VET EJ*	JA*	NEJ	NEJ*	JA*	VET EJ	JA	JA*
7. Vi kan minska vår klimatpåverkan genom vad vi väljer att äta. En hel del mat köps in kommunalt. Dessa inköp kan göras miljövänligare till exempel genom att minska andelen livsmedel som kött och flygimporterade varor och i stället öka andelen växtbaserat och ekologiskt odlat i Sverige. Minskat svinn kan också ha en signifikant inverkan. Ska ni verka för att kommunen ska ha en livsmedelsstrategi som minskar matsvinnet och klimatpåverkan av maten som serveras inom kommunala verksamheter?	JA	JA*	JA*	JA*	JA*	JA	JA	JA
8. Parisavtalets artikel 12 beskriver människors rätt till delaktighet och tillgång till information om klimatfrågor. Därför behövs en levande diskussion som kan nå alla kommuninvånare. Vill ni att kommunen kontinuerligt genomför en dialog med lokala organisationer, näringsliv och skolor, angående kommunens klimatarbete?	VET EJ*	JA*	JA*	NEJ*	JA	JA	JA	JA*
9. Undersökningar visar tydlig efterfrågan bland lärare på stöd och kunskap om hur de kan undervisa och samtala om klimatet och 8 av 10 ungdomar vill ha undervisning om klimatet i skolan. Se Våra barns klimat för mer information. Vill ni att kommunen ska avsätta resurser för ett klimatlyft för lärare för att stärka barnens rättigheter till delaktighet och tillgång till information om klimatfrågor?	JA	VET EJ*	NEJ*	VET EJ*	JA*	JA	JA*	JA*
10. Levande och biologiskt rika skogar är viktiga för biologisk mångfald, men även för människors välmående, friluftsliv och turism. Skogar som får stå kvar kan även bidra till att binda in koldioxid. Ska ni som parti verka för att bevara äldre skogar som ägs av kommunen genom att freda dem från skogsbruk?	NEJ*	JA	NEJ*	JA*	JA	–	VET EJ*	VET EJ*
11. Om vi ska göra framsteg på den korta tid vi har på oss, måste klimathänsyn genomsyra allt kommunen gör. Det kräver en samordningsfunktion direkt underställd kommunstyrelsen. Detta kan till exempel göras genom en anställd klimatstrateg. Ska ni verka för att kommunen anställer en klimatstrateg eller liknande som arbetar direkt under kommunledningen?	NEJ/ (JA)*	JA*	NEJ	NEJ*	JA	JA	NEJ/ (JA)*	JA*
12. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2018 ska Kiruna kommunkoncern “på intet sätt påverka klimatet 2035″.  Tycker ni som parti att Kiruna kommun är på rätt väg att uppnå målet?	VET EJ*	VET EJ*	VET EJ	NEJ*	NEJ*	JA	–*	NEJ*

Inledning

Den globala uppvärmningen ökar mest på våra breddgrader. Vi ser redan nu tydliga tecken på detta. Vintern förkortas, isarna blir osäkrare, rödingen trivs inte i varmare vatten.

För att nå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders global uppvärmning måste alla nivåer i samhället kraftfullt bidra med det man kan. En mycket viktig aktör är kommunen som dels har möjligheter att direkt påverka CO₂-utsläpp, dels är en viktig förebild för sina invånare. Därför genomför Naturskyddsföreningen i Kiruna inför valet ett projekt – För en tydlig klimatpolitik i Kiruna kommun, där vi bland annat skickat en enkät till våra politiker i Kiruna. Vårt tidsperspektiv för frågorna är att de skall tas upp i kommunfullmäktige under kommande mandatperiod.

Enkäten skickades även till Sverigedemokraterna (SD) som valde att inte svara.

Vi har även en enkät för kommuninvånarna och arrangerar ett Klimatfika i Malmfältens folkhögskola måndag 29 augusti kl 19. Till detta Klimatfika bjuder vi in representanter för partierna samt allmänheten för att diskutera resultatet från vår enkät samt klimatpolitiken i Kiruna kommun i allmänhet. Vi bjuder på fika.

Ordförandens sammanfattning av partiernas enkätsvar

Naturskyddsförenings i Kiruna klimatenkät till politikerna inför valet 2022 visar en ganska positiv bild av politikernas inställning till klimatfrågan 2022. Det finns stort stöd för att Kiruna ska ta fram ett mätbart sätt att följa upp kommunens klimatpåverkan. Om detta ska vara via en koldioxidbudget eller på något annat sätt är inte helt klart från enkäten. Det finns också stöd för att klimathänsyn ska genomsyra mycket av kommunens arbete såsom upphandling, drift av fastigheter, lokal elproduktion från solceller och incitament för alternativ till privatbilism. Vi bedömer att det finns en vilja och förståelse för att klimatarbetet måste drivas på alla nivåer och att kommunen därför har en viktig roll att spela.

Ordförandens sammanfattning, parti för parti:

Centerpartiet: Kan tänka sig solceller där det är lämpligt, men är tveksamma till lönsamheten. Svarar ja på att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik, men lång vinter, mycket snö och kuperad stad gör att annat bör prioriteras. Svarar vet ej om klimatkrav vid upphandlingar, men noterar att man ska ställa krav men även väga in kostnaden. Man är positiv till aktiv klimatkommunikation, men tror den kan bli svår att få till. Man svarar nej till skydd av kommunal skog, främst med motiveringen att Kiruna kommun äger så lite skog och det finns områden för turism och friluftsliv i överflöd. Säger nej till att anställa klimatstrateg, men kan tänka sig att omvandla en tjänst till en sådan. Nämner att LKABs omställning samt spillvärmen man ska ta till vara kommer att ha stor positiv inverkan i framtiden. Läs partiets svar och kommentarer.

Feministiskt initiativ: Driver frågan om CO₂ budget. Påpekar att framkomlighet inte bara är en miljöfråga, även en rättighetsfråga. Påpekar att målet nära fossilfritt 2030 egentligen redan finns, då det sagts att man ska ”på intet sätt påverka” till 2035. Har lagt motion om klimatsmarta investeringar, och stödjer krav på upphandlingar. Har lagt motion om livsstilsomställning, där ingår minskad klimatpåverkan från måltider. Är för ett klimatlyft i skolan om efterfrågan finns bland elever och lärare. Har drivit frågan om klimatstrateg. Nämner att LKAB och tekniska verken har föredömligt klimatarbete som övriga Kiruna kan haka på. Läs partiets svar och kommentarer.

Kristdemokraterna: Svarar mestadels nej, anser inte att kommunens resurser räcker, vill välja billigaste alternativet. Positiva till gång och cykelbanor i byarna av trafiksäkerhetsskäl. De är även positiva till att få ner matsvinnet och överlag till att använda resurser effektivt. Läs partiets svar och kommentarer.

Moderaterna: Positiva till mätbara miljömål, men inte tagit ställning till om det bör vara just koldioxidbudget. Anser att utnyttjande av spillvärme från LKAB är bästa uppvärmningsalternativet. Vill ha positiva incitament för alternativ till privatbilism, men inte en allmän prioritering. Svarar nej till ”stora krav” på hållbarhet vid upphandling, men tycker det är rimligt med mer begränsade krav. Anser att skolförvaltningen själv ska avgöra om den vill använda resurser till ett klimatlyft. Vill att klimatfrågan ska ligga på alla anställda och inte överlåtas på en klimatstrateg. Har ambitionen att vårt klimatavtryck ska bli så lågt som möjligt, men anser inte ”på intet sätt påverka klimatet” är realistiskt. Läs partiets svar och kommentarer.

Sámelistu: Vill mäta och följa kommunens utsläpp, men har inte tagit ställning för just CO₂ budget. Vill verka för alternativ till bil, men påpekar att med våra långa avstånd behövs ofta bil. Fler bussturer i tätort och till byarna. Trycker på att klimatavtrycket ska redovisas i upphandlingar så att det blir tydligt, även om man ibland av andra skäl inte väljer alternativet med lägst klimatavtryck.
Vill prioritera lokal och regional matproduktion och öka självförsörjningsgraden. Anser att CO₂ hänsyn vid upphandling är en självklarhet med tanke på agenda 2030 målen. Läs partiets svar och kommentarer.

Sjukvårdspartiet: Stödjer en koldioxidbudget. Anser att utnyttjande av spillvärme från LKAB är bästa uppvärmningsalternativet. Stöder solpaneler på kommunala byggnader, en framkomlighetsstrategi som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik samt koldioxidfria kommunala transporter till 2030. Svarar vet ej utan kommentar om stora krav på hållbarhet vid kommunala upphandlingar. Svarar överlag ja på våra förslag om mat och skola. Stöder förslaget om en klimatstrateg. Anser att Kiruna kommun är på väg att uppnå sitt mål om att inte påverka klimatet till 2035. Läs partiets svar och kommentarer.

Socialdemokraterna: Anger även ekonomiska skäl för att göra oss helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning och drift. Anser att kollektivtrafiken är underutvecklad. Påtalar att resurser för klimatlyft i skolan bör tas från klimatstrategisk grupp. Säger nej till klimatstrateg, men med hänvisning till att det inte räcker, det bör vara en klimatstrategisk grupp. Läs partiets svar och kommentarer.

Vänsterpartiet: Vill uppdatera kommunens klimatmål, CO₂ budget är en del av det. Nämner även spillvärme från LKAB för uppvärmning. Har drivit frågan om solpaneler. Vill starta kommunalt bussbolag. Verkar för trygghetssäkra gång och cykelbanor. Vill att en framtida klimatstrateg ser över frågan om CO₂-fria kommunala transporter. Tror på småskaligt och hyggesfritt skogsbruk. Driver frågan om klimatstrateg. Detta behövs också för att uppnå målet om ingen klimatpåverkan (sista frågan). Läs partiets svar och kommentarer.

Ordförandens sammanfattning och kommentar för varje fråga

1. Koldioxidbudget: Det finns ett starkt stöd för ett mätbart sätt att följa upp kommunens klimatpåverkan. Koldioxidbudget som vår klimatgrupp föreslagit är en sådan metod. Endast KD svarade nej, motiverat av kapacitetsbrist. M och Sámelistu svarade vet ej, men det gällde om det är just koldioxidbudget som är det bästa sättet.
2. Förnybar energi fastigheter: Det finns stöd för detta. M och SjVP trycker på spillvärmen från LKAB, KD vill inte ha några extra kostnader. S menar att det rent av kan bli billigare att vara fossilfria.
3. Solpaneler på kommunala fastigheter: Finns stöd från flertalet partier för detta. C lite tveksamma, men positiva ”där det är lämpligt”. KD kräver lönsamhet för investeringen för att den ska bli av.
4. Framkomlighetsstrategi: Det tycks åtminstone finnas stöd för en framkomlighetsstrategi med positiva incitament för alternativ till privatbilism (M:s formulering). Ett flertal partier stöder överlag bättre kollektivtrafik samt bättre gång och cykelleder. Det senare även av trafiksäkerhets och rättviseskäl. Intryck från samråd är att man planerar för bra cykelleder i Kirunas nya centrum, och det är då viktigt att detta också knyts ihop med övriga Kiruna. Samt att byarna inte glöms bort.
5. Koldioxidfria kommunala transporter 2030: Här finns överlag ett stort stöd. V ville se en utredning av en framtida klimatstrateg, men det ser vi mer som en fråga om hur man når målet. KD var emot av ekonomiska skäl.
6. Klimathänsyn vid upphandling: Stor samsyn om att klimathänsyn ska tas vid upphandling, endast KD säger nej utan vidare kommentarer, samt SjVp svarar vet ej utan vidare kommentar. Skillnader finns i hur mycket det får kosta. Både M och C lyfter kostnadsaspekten mer än de partier som svarat ja på frågan. Sámelistu föreslår tydligare redovisning av klimatavtryck vid upphandling, så att klimatavtrycket synliggörs, det borde vara ett första steg framåt.
7. Livsmedel, svinn och klimatpåverkan: Finns fullständig enighet om att verka för minskat svinn och mer lokalproducerat och på annat sätt klimatsmartare mat. Denna fråga har störst stöd av alla frågor vi lyft.
8. Dialog med organisationer mm: Överlag starkt stöd för detta. M trodde inte det fanns intresse för dialog från de organisationer vi nämnde i frågan, men stöder att information görs tillgänglig och att kommunen ska jobba aktivt med klimatfrågor. C befarade att dialogen kan bli svår att få fungerande.
9. Klimatlyft för skolan: Flera stöder detta. KD emot då skolans resurser brister redan idag. M anser att det är skolan själv som äger frågan och bestämmer hur de använder sina resurser, det ska inte beslutas av politiker. FI stöder om det finns intresse bland Kirunas lärare och elever. Det tycks då som att skolan själv bör lyfta frågan, men att flera partier i så fall kan stödja detta.
10. Bevara kommunens skogar: Här är partierna ganska splittrade. KD och C är emot. S tveksamt. V är för ett miljövänligt skogsbruk, de svarar inte ja till att bevara skogarna. SjVP svarade inte på denna fråga. Övriga partier är för att bevara de ganska små skogar Kiruna kommun äger.
11. Klimatstrateg: Denna fråga har drivits av en del partier, hittills utan resultat. I vår enkät svarar lika många partier ja som nej. Tittar man närmare på kommentarerna ser man en ganska tydlig majoritet för, eller att åtminstone omvandla en existerande tjänst till en klimatstrateg (C). S svarade nej, men vill istället ha betydligt mer än en klimatstrateg, de vill han en klimatstrategisk grupp. M vill se en vilja till förändring hos alla tjänstepersoner, inte lägga allt ansvar på en klimatstrateg. Men den förändringen måste ledas på något vis, om än inte nödvändigtvis av just en klimatstrateg. Därför tyder vår enkät på att vi borde kunna se framsteg på denna front under nästa mandatperiod.
12. Är Kiruna på rätt klimatväg: Endast SjVP svarar ja. Övriga nej eller vet ej, i viss mån för att man anser att det saknas data för att svara på frågan.